En formel kan också innehålla följande: funktioner, referenser, operatorer och konstanter.

Delar av en formel   

1. Funktioner: Funktionen PI() returnerar värdet för pi: 3,142...

2. Referenser: A2 returnerar värdet i cell A2.

3. Konstanter: Tal eller textvärden som anges direkt i en formel, t.ex. 2.

4. Operatorer: Operatorn ^ (cirkumflex) upphöjer ett tal till en exponent och operatorn * (asterisk) multiplicerar tal.

En konstant är ett värde som inte beräknas, det förblir det alltid detsamma. Några exempel på konstanter är: datumet 2008-10-09, talet 210 och texten "kvartalsresultat". En uttryck eller ett värde som är resultatet av ett uttryck är inte en konstant. Om du använder konstanter i en formel i stället för referenser till celler (t.ex. =30+70+110) ändras resultatet bara om du ändrar formeln. I allmänhet är det bäst att placera konstanter i enskilda celler där de kan ändras enkelt om det behövs, och sedan referera till de cellerna i formler.

En referens identifierar en cell eller ett cellområde i ett kalkylblad och visar Excel var de data eller värden som ska användas i formeln finns. Du kan använda referenser när du vill använda data som finns på olika ställen i kalkylbladet i en formel eller använda värdet från en cell i flera formler. Du kan också referera till celler i andra kalkylblad i samma arbetsbok och till andra arbetsböcker. Referenser till celler i andra arbetsböcker kallas för länkar eller externa referenser.

• Referenstypen A1

  Som standard används referenstypen A1 i Excel, vilket innebär att kolumner betecknas med bokstäver (A till och med XFD, maximalt 16 384 kolumner), och rader med siffror (1 till och med 1 048 576). Dessa beteckningar kallas för rad- och kolumnrubriker. När du vill referera till en cell anger du kolumnbokstaven följt av radnumret. B2 refererar exempelvis till skärningspunkten mellan kolumn B och rad 2.

  Om du vill referera till	Använd
  Cellen i kolumn A och rad 10	A10
  Cellområdet i kolumn A mellan rad 10 och 20	A10:A20
  Cellområdet i rad 15 mellan kolumn B och E	B15:E15
  Alla celler i rad 5	5:5
  Alla celler från rad 5 till rad 10	05:10
  Alla celler i kolumn H	H:H
  Alla celler från kolumn H till och med kolumn J	H:J
  Cellområdet från kolumn A till och med kolumn E och mellan rad 10 och 20	A10:E20

• Referera till en cell eller ett cellområde i ett annat kalkylblad i samma arbetsbok

  I följande exempel beräknas medelvärdet för området B1:B10 i kalkylbladet Marknadsföring i samma arbetsbok med funktionen MEDEL.

  

  1. Refererar till kalkylbladet Marknadsföring

  2. Refererar till cellområdet från B1 till B10

  3. Utropstecken (!) skiljer kalkylbladsreferensen från cellområdesreferensen

  Obs!: Om det refererade kalkylbladet innehåller blanksteg eller tal måste du lägga till apostrofer (') före och efter kalkylbladets namn, till exempel ='123'! A1 eller ='Januari intäkter'! A1.

• Skillnaden mellan absoluta, relativa och blandade referenser

  1. Relativa referenser    En relativ cellreferens i en formel, till exempel A1, baseras på den relativa positionen för den cell som innehåller formeln och den cell referensen refererar till. Om positionen för cellen som innehåller formeln ändras, ändras referensen. Om du kopierar eller fyller i formeln radvis eller kolumnvis justeras referensen automatiskt. Som standard används relativa referenser i nya formler. Om du till exempel kopierar eller fyller i en relativ referens i cell B2 till cell B3 justeras den automatiskt från =A1 till =A2.

     Kopierad formel med relativ referens   

     

  2. Absoluta referenser    En absolut cellreferens i en formel, t.ex. $A$1, refererar alltid till en cell på en specifik plats. Om positionen för cellen som innehåller formeln ändras, förblir den absoluta referensen densamma. Om du kopierar eller fyller i formeln radvis eller kolumnvis justeras inte den absoluta referensen. Nya formler använder relativa referenser som standard, så du kan behöva byta ut dem till absoluta referenser. Om du till exempel kopierar eller fyller i en absolut referens i cell B2 till cell B3 förblir den densamma i båda cellerna: =$A$1.

     Kopierad formel med absolut referens   

     

  3. Blandade referenser    En blandad referens har antingen en absolut kolumn och relativ rad, eller en absolut rad och relativ kolumn. En absolut kolumnreferens har formatet $A1, $B1 o.s.v. En absolut radreferens har formatet A$1, B$1 o.s.v. Om positionen för cellen med formeln ändras också den relativa referensen medan den absoluta referensen inte gör det. Om du kopierar eller fyller i formeln radvis eller kolumnvis justeras den relativa referensen automatiskt medan den absoluta referensen inte gör det. Om du t.ex. kopierar eller fyller i en blandad referens från cell A2 till B3 justeras den från =A$1 till =B$1.

     Kopierad formel med blandad referens   

     

• 3D-referenstyp

  Referera till flera kalkylblad    Om du vill analysera data i samma cell eller cellområde i flera kalkylblad i en arbetsbok, använder du en 3D-referens. En 3D-referens innehåller cell- eller områdesreferensen föregången av ett intervall med kalkylbladsnamn. Alla kalkylblad mellan det första och sista namnet i referensen används. Formeln =SUMMA(Blad2:Blad13!B5) lägger t.ex. till alla värden från cell B5 i alla kalkylblad mellan, och inklusive, Blad 2 och Blad 13.

  • Du kan använda 3D-referenser för att referera till celler i andra blad, för att definiera namn och för att skapa formler med följande funktioner: SUMMA, MEDEL, AVERAGEA, ANTAL, ANTALV, MAX, MAXA, MIN, MINA, PRODUKT, STDAV.P, STDAV.S, STDEVA, STDEVPA, VARIANS.P, VARIANS.S, VARA och VARPA.

  • 3D-referenser kan inte användas i matrisformler.

  • 3D-referenser kan inte användas med en operator (ett enstaka blanksteg) eller i formler som använder implicit skärningspunkt.

  Vad händer när du flyttar, kopierar, infogar eller tar bort kalkylblad    Följande exempel förklarar vad som händer när du flyttar, kopierar, infogar eller tar bort ett kalkylblad som ingår i en 3D-referens. I exemplen används formeln =SUMMA(Blad2:Blad6!A2:A5) för att summera cellerna A2 till och med A5 i kalkylblad 2 till och med 6.

  • Infoga eller kopiera    Om du infogar eller kopierar blad mellan Blad2 och Blad6 (slutpunkterna i detta exempel) tas alla värden i cellerna A2 till och med A5 från de tillagda bladen med i beräkningarna.

  • Ta bort     Om du tar bort blad mellan Blad2 och Blad6 tas deras värden bort från beräkningen.

  • Flytta    Om du flyttar blad som finns mellan Blad2 och Blad6 till en plats utanför det refererade bladområdet flyttas deras värden från beräkningen.

  • Flytta en slutpunkt    Om du flyttar Blad2 eller Blad6 till en annan plats i samma arbetsbok justeras beräkningen så att den omfattar det nya området med blad mellan slutpunkterna.

  • Ta bort en slutpunkt    Om du tar bort Blad2 eller Blad6 justeras beräkningen så att den omfattar bladen mellan dem.

• Referenstypen R1C1

  Du kan också använda en referenstyp där både rader och kolumner numreras. Referenstypen R1C1 är användbar för att beräkna rad- och kolumnpositioner i makron. I R1C1 visar Excel en cells position med ett "R" åtföljt av ett radnummer, och ett "C" åtföljt av ett kolumnnummer.

  Referens	Betydelse
  R[-2]C	En relativ referens till cellen två rader ovanför i samma kolumn
  R[2]C[2]	En relativ referens till cellen två rader nedanför och två kolumner åt höger
  R2C2	En absolut referens till cellen i den andra raden i den andra kolumnen
  R[-1]	En relativ referens till hela raden ovanför aktiv cell
  R	En absolut referens till aktuell rad

  När du spelar in ett makro spelas vissa kommandon in med referenstypen R1C1. Om du till exempel spelar in ett kommando, till exempel om du väljer knappen Autosumma för att infoga en formel som lägger till ett cellområde, spelar Excel in formeln med R1C1-format, inte A1-format, referenser.

  Du kan aktivera eller inaktivera referenstypen R1C1 genom att markera eller avmarkera kryssrutan R1C1 referenstyp under avsnittet Arbeta med formler i kategorin Formler i dialogrutan Alternativ. Om du vill visa den här dialogrutan väljer du fliken Arkiv .

  Överst på sidan